En symbol är en bild som representerar en berättelse om något. Genom en bild väcks tankar och känslor som hänger ihop med berättelsen. Bilden av en svensk flagga kan till exempel väcka känslor och tankar om sportupplevelser eller svensk sommar, andra associerar till Sveriges natur eller till rasism eller högerextremism.
Metaforer är bilder som beskrivs med ord. Exempelvis: ”Att se glaset som halvfullt eller halvtomt”. Eller ”efter regn kommer sol”, som en tröst till människor som upplever svåra saker. Eller ”om en dörr stängs så är det för att en annan ska öppnas”. Den som säger så menar oftast inte just glas, väderlek eller dörrar specifikt. Man använder bildspråk – metaforer – för att ge psyket en helare bild och en känsla på samma gång. Dessutom anknyter metaforen även till kroppsliga upplevelser, och gör att bilden känns i kroppen. Känslan av att se en dörr stängas, till något som vi ville ta del av, kan hjälpa oss att förstå och omfamna besvikelsen vi känner när vi inte får det vi vill. Och hoppet blir så mycket starkare när vi föreställer oss att det kanske inte var meningen att gå in genom den dörren; att något bättre väntar oss när en annan dörr öppnas, till något vi ännu inte ens har kunnat föreställa oss.
Människans hjärna är ofta mer mottaglig för bilder än för text. Bokstäver och siffror kan liknas vid en kod, vilken först måste översättas och tolkas för att innehållet ska bli begripligt. Om man vaknar upp ur djup sömn och undrar vad klockan är, går det ofta fortare för hjärnan att dra slutsatser av en klocka med urtavla och visare än av en digital klocka med bara siffror. Urtavlan är en symbol för dygnet och visaren pekar ut var vi just nu befinner oss, medan den digitala klockans budskap behöver kodas innan vi förstår det.
Livsspelet använder symboler och metaforer eftersom de aktiverar känslor, men också för att de kopplar ihop delar av hjärnan som kan stärka upplevelsen av begriplighet och meningsfullhet.