När människor spelar Livsspelet dokumenteras de val, reflektioner och erfarenheter som spelaren väljer att spara. Efter hand växer en personlig berättelse fram – om vad personen har varit, vad hon vill vara och var hon befinner sig just nu i förhållande till sina mål. De kan också välja att ladda upp delar av sina berättelser — exempelvis information om tillgå ngar och behov — till ett digitalt nätverk som i sin tur matchar tillgångar och behov på såväl global som lokal nivå. Vissa behov kan tillgodoses på distans, och den tekniska utvecklingen möjliggör detta i allt högre grad, medan andra kräver möten i den fysiska världen. Men även fysiskt utökas räckvidden av utbytet med hjälp av bland annat drönare.
Hur bidrar Livsspelet till att människor lär känna sina behov och tillgångar?
De karaktärer man kan möta i datorrollspel motsvaras av spelarens egna delpersonligheter, olika delar av personligheten, som man möter och lär känna i olika delar av spelet. Delpersonligheterna kan vara formade av yttre eller inre, fysiska eller mentala omständigheter, men de har alla ett gemensamt: De kan ses som strategier som vuxit fram för att hjälpa individen att hantera olika situationer i tillvaron.
Delpersonligheterna har olika berättelser om hur världen fungerar och hur man bäst ska överleva i den. De uttrycker också helt olika behov: Till exempel behov av mycket pengar eller uppmärksamhet, behov av lugn och ro, behov av äventyr och förhöjd livskänsla. Men bara de starkaste inre rösterna hörs. De som inte får komma till tals öppet har också berättelser och behov. När vi inte uppmärksammar dem kan de ibland påverka oss indirekt, till exempel genom återkommande inre konflikter, stress, destruktiva beteendemönster eller känslor som vi har svårt att förstå. Men om vi börjar utforska fler delpersonligheter än de dominerande kan vi också upptäcka fler behov. Vi kan då jämföra de olika behoven med varandra och gradvis upptäcka vilka som på sikt hjälper oss att må bra och uppnå mål.
I utforskandet av våra mål och behov hittar vi också våra styrkor och tillgångar; vad vi är bra på, vad vi tycker om att göra, vad vi kan dela med oss av. En människa kan upptäcka att hennes viktigaste tillgång inte är hennes yrke, utan hennes förmåga att lyssna, organisera människor, reparera saker, skapa trygghet eller inspirera andra. När dessa tillgångar och behov laddas upp till det globala nätverket kan det para ihop tillgång med efterfrågan över hela världen. Någon behöver det jag har att ge, och någon kan ge mig det jag behöver — om jag vet om att jag behöver det och kan formulera det.