(Obs: Detta handlar inte om någon rosenröd dröm om hur allt kan bli bra.)
Genom motivationssamtal med intagna inom Kriminalvården har jag fått se hur ökad medvetenhet om verkliga behov kan leda till att människor förändrar sina tankar, sina beteenden och på sikt sina liv.
Inom ramen för Livsspelet, som bygger på bland annat Motivational Interviewing (MI), har jag ibland sett hur människor utvecklar en inre motivation som är både starkare och mer hållbar än motivation som främst bygger på yttre omständigheter eller andra människors förväntningar.
Det väckte en fråga: Om individer kan förändras genom ökad självkännedom – vad skulle kunna hända om större grupper av människor gör samma resa?
I romanen om Livsspelet utforskas den frågan. Berättelsen skildrar en situation där klimatkriser och andra globala utmaningar tvingar fram svåra val mellan kortsiktiga ekonomiska intressen och långsiktig överlevnad. I takt med att samhället förändras förändras också synen på status. Att vinna på andras bekostnad förlorar i anseende, medan omsorg om både sig själv och omgivningen värderas högre.
I romanen måste Livsspelet spridas i det fördolda. Mäktiga ekonomiska intressen inser att deras inflytande riskerar att minska om människor i större utsträckning börjar agera utifrån medvetna och självvalda behov snarare än rädsla, grupptillhörighet eller social press.
Konflikten mellan olika samhällsvisioner blir hård. Samtidigt ställer berättelsen frågor om något ännu mer grundläggande: Vad menar vi egentligen med gott och ont? Och hur mycket av mänskligt beteende formas av våra omständigheter, våra behov och våra inre konflikter?