EMPATI ÄR ETT SKARPT VERKTYG
Under mitt arbete i Kriminalvården lärde jag mig mycket om att KÄNNA empati, då det var en förutsättning för att kunna utföra motivationssamtal (enligt metoden Motivation Interviewing, MI) på ett meningsfullt sätt med intagna.
Eftersom många intagna motsatte sig att prata om personliga och känsliga saker, särskilt med någon i uniform, så behövde jag förtjäna deras förtroende. Kriminella och missbrukare är goda människokännare så det räckte inte att "fejka" empati. Om det däremot kom ända inifrån hjärtat uppfattade de intagna omedelbart att det fanns möjligheter att få den samtalspartner som varje människa önskar sig, någon gång i livet.
Med hjälp av hjärnan lärde jag mig strategier och tekniker i MI-metoden för att också kunna TILLÄMPA empati på ett smart sätt.
Det viktigaste, och svåraste, var att inte ge utrymme åt mina egna åsikter och värderingar. Så snart jag säger vad jag tycker avbryter jag den andre i sitt eget utforskande av situationen hen befinner sig i, och av visionen om hur hen innerst inne önskar att tillvaron ska gestalta sig. Med mina egna åsikter fastslår jag vad som är "rätt" och "fel" och den andre måste förhålla sig till vad JAG tycker.
Men JAG är en oviktig person i andras förändringsprocess. Det bästa jag kan göra är att ligga lågt med egna åsikter, kunskaper och känslor, och i stället bekräfta den andre som person, få hen att berätta om SINA tankar och känslor och eventuella mål, och locka fram och visa upp den andres egenskaper och resurser som kan hjälpa hen att gå vidare. Att få den andre att föreställa sig sitt bästa möjliga och våga inleda resan för att förverkliga det. För att klara det måste jag också arbeta med mig själv, och min egen lust att bli bekräftad, vara "duktig" och känna mig behövd.
Jag har mångårig erfarenhet av Motivational Interviewing och konfliktdämpande kommunikationsmodeller i bland annat Kriminalvården. Förutom att utbilda och handleda personal i kommunikation och motivation, har jag bidragit till att kriminella och missbrukare har hittat sina egna drivkrafter till att skapa en tillvaro som ger mer till samhället än den tar. Detta är social hållbarhet.
Var och en av oss kan göra världen lite bättre genom att för en stund ägna oss åt någon annans behov och drömmar, och stötta dem i att inleda en förändringsresa. Med hjälp av empati kan vi avhålla oss från att döma, ge råd eller berömma. Vi vet ju själva att det vi mest behöver är en samtalspartner - som lyssnar, med intresse och vänlighet.
PRINCIPER
ATTITYDER
TEKNIKER
STRATEGIER
Self-determination Theory (SDT, ungefär ”teorin om självbestämmande”) är en övergripande teori om personlighetsutveckling och motivation utvecklad i första hand av Edward Deci och Richard Ryan.
YTTRE OCH INRE MOTIVATION
Inledningsvis handlade forskningen om hur människor påverkas av ”yttre” respektive ”inre” drivkrafter. Med yttre avses att faktorer utanför individen påverkar hans/hennes val, och med inre menas drivkrafter som redan finns i individen oavsett yttre omständigheter.
INRE MOTIVATION MER HÅLLBAR
Det forskningen visar är att ju mer inre drivkrafter en person har, desto starkare och mer uthållig blir motivationen i förändringsprocessen. Den som gör något för att han/hon själv vill det och inte för att andra vill det, har större chans att klara av bakslag och utmaningar och nå sina mål.
Experiment har även visat att personer som från början drivs av inre motivation att utföra en aktivitet, till exempel städa rummet, kan förlora den om man får betalt för att göra det. Den inre drivkraften förvandlades till en yttre och blir därmed skörare och mindre hållbar.
DE TRE GRUNDBEHOVEN
Hur kan man då bidra till att människor upptäcker sina inre drivkrafter, blir alltmer självstyrande och därmed framgångsrikare i förändringsprocesser?
Forskning inom SDT visar att det finns tre grundläggande psykiska behov hänger ihop med utvecklandet av inre motivation: Kompetens, Autonomi (självbestämmande) och Tillhörighet.
Ju mer omgivningen förmår tillgodose dessa behov hos en individ, desto mer antas hon bli medveten om och främja sina ursprungliga, inre drivkrafter.
1) KOMPETENS
Man känner sig kompetent, duglig, som att man har förmågan att klara av de uppgifter som vilar på en. Man upplever att man har möjligheter att använda och uttrycka sin förmåga.
Behovet av Kompetens anses också ligga bakom driften att utvecklas och överskrida sina gränser. Det får människor att söka utmaningar som utmanar deras nuvarande utvecklingsnivå, och att sträva efter att upprätthålla och förstärka denna förmåga genom handlingar.
Kompetens behöver alltså inte nödvändigtvis bestå i en uppnådd förmåga utan är snarare en känsla av självförtroende och effektivitet i samband med en viss aktivitet.
2) AUTONOMI
Med autonomi avses upplevelsen av att man själv är ursprunget till sina handlingar och har möjligheter att själv bestämma över sitt agerande.
Autonomi handlar om att agera utifrån eget intresse och värderingar.
Det ska inte sammanblandas med ”oberoende”; att inte använda sig hjälp och stöd utifrån. Man kan vara självstyrande och i hög grad ta emot hjälp från andra, samtidigt. Det handlar om att det är man själv som väljer.
3) TILLHÖRIGHET
Detta behov hör ihop med att känna samhörighet med andra, och att uppleva att dessa andra bryr sig om en och tar hand om en. Man vill känna tillhörighet i ett sammanhang och med människor där man upplever trygghet och blir bekräftad på ett positivt sätt.