Yttre och inre motivation

inre motivation

enligt Self-determination Theory

Ett musikaliskt barn som älskar att spela piano och vill bli bättre på det, läggerfrivilligt ner mycket tid på att spela så mycket som möjligt.

Barnet vill lära sig noter för att kunna spela mer musik, öva skalor för att få bättre teknik, och tränar upp sitt gehör för att kunna ta ut musikstycken på pianot. Det behövs ingen yttre press för att barnet ska utföra dessa aktiviteter.

yttre motivation

enligt Self-determination Theory

 

Yttre motivation är i stället skapad utifrån förutsättningar utanför individen och anses ge upphov till följande fyra typer av beteenderegleringar

(Vallerand & Ratelle, 2002):

•Extern beteendereglering

•Introjicerad beteendereglering

•Reglering genom identifikation

•Integrerad reglering

 

Dessa kan enligt Vallerand och Ratelle beskrivas som stadier på vägen från en motivation som enbart beror på yttre faktorer, till en alltmer självständig motivation som grundas i faktorer inom individen själv. De liknar det vid en modell av beteendemässigt ökande självbestämmande som inte nödvändigtvis beskriver exakt hur och i vilken ordning människor blir självbestämmande.

 

Bild: Cecilia von Melen

EXTERN BETEENDEREGLERING

Individens beteende regleras av yttre hot eller möjligheter till positiva upplevelser. Så snart det yttre trycket försvinner, upphör också beteendet.

 

Exempel: Ett barn övar piano för att föräldrarna hotar med indragen veckopeng annars, trots att barnet inte har något intresse av att spela piano. Men om föräldrarna inte längre kräver pianospelande av barnet så kommer det omedelbart att sluta med det.

Dessutom kommer barnet kanske inte att lägga ner speciellt mycket tid och energi på sitt pianospelande, vilket påverkar resultatet negativt.

 

 

INTROJICERAD BETEENDEREGLERING

Individen väljer ett beteende för att det på något sätt ”förväntas” på grund av yttre förutsättningar. I annat fall hade hon kanske aldrig valt detta beteende, om det inte legat i linje med hennes egna inre önskningar och behov.

 

Exempel: Ett barn spelar piano för att båda föräldrarna är musiker, liksom andra släktingar, och det skulle kanske ge upphov till missnöje och förundran om barnet i ställde valde att börja spela fotboll – som i familjen anses vara ett obegripligt sätt att använda tiden.

 

 

REGLERING GENOM IDENTIFIKATION

Individen underordnar sig utifrån kommande reglering frivilligt och medvetet, för att det kan gynna inifrån kommande mål och värderingar.

Exempel: En blivande pianist som drömmer om att bli framgångsrik avskyr att öva skalor men lägger ändå ner mycket energi på det, för att förbättra sin teknik och möjliggöra framförandet av mer avancerade pianostycken som hon drömmer om att kunna spela.

 

 

INTEGRERAD REGLERING

Individen har assimilerat det motstånd som fanns mot den utifrån kommande regleringen på grund av funktionen den fyller för uppfyllandet av inre behov.

Personen värderar beteendet på ett mer positivt sätt än tidigare och därmed har det integrerats i värdesystemet och den inre motivationen.

Exempel: Pianisten som avskydde att öva skalor känner inte längre något motstånd mot det. Det har blivit en naturlig, och därmed stimulerande och berikande, del av musikutövandet.

 

DEN STARKASTE MOTIVATIONEN

Förespråkare för SDT menar att ju mer individens drivkrafter till att utföra en aktivitet kommer inifrån henne själv, desto hållbarare och kraftfullare är motivationen till att utföra den.

Autonomin – självbestämmandet – är alltså en nyckelfaktor i motivation. Därav namnet; Self-determination theory (teorin om självbestämmande).

Enligt detta synsätt är inre motivation den hållbaraste och ger mest motståndskraft vid prövningar och bakslag i förändringsprocessen, liksom den främjar individens välmående allmänt.

Extern beteendereglering ger den svagaste motivationen, introjicerad ger en något starkare, reglering genom identifikation en ännu starkare och integrerad reglering, slutligen, ger den hållbaraste – yttre – motivationen (Deci & Ryan 2002).

 

Referenser

Deci, E. L., & Ryan, R. M. (2002): Handbook of Self-determination research, University of Rochester Press, Rochester, NY.

Vallerand, R. J. & Ratelle, C. F. (2002). Intrinsic and extrinsic motivation: A hierarchical model. Deci, E. L., & Ryan, R. M. (Red.): Handbook of Self-determination research (s 37-40). University of Rochester Press, Rochester, NY.